Namn: Börje Frylmark
Född: 1966
Bor: Horda, utanför Värnamo
Intressen: Sociala nätverk, blogg, aspergerfrågor, musik, datorer, foto.
Hemsida: www.pixladverklighet.se, www.frylmark.se Sysselsättning: Efter en lång tids sysslolöshet har jag nu påbörjat en ettårig yrkesutbildning för lastbil med tungt släp, men i grunden utbildad väktare och ordningsvakt, vilket var mitt levebröd under drygt 16 år; fuskar en del med webbdesign; skriver mycket, nu för tiden främst i bloggformat.
Fri text: Jag tror att jag under åren, åtminstone hos de flesta, uppfattats som en ganska normalfuntad och vanlig kille, vilket - precis som Anders Pemer skriver i sin presentation - nu visat sig vara Aspergers syndrom i sin kanske mest förrädiska form, den där man utåt sett framstår som helt "normal" och fullt funktionsduglig, och där mina tillkortakommanden oftast tolkas som ren och skär lathet och i vissa fall nonchalans. Eftersom jag inte ens själv haft vetskap om min funktionsnedsättning har jag inte kunnat förklara för omgivningen att jag inte alls menar något illa med mina spontana åsikter, att jag inte alls ogillar mina nära och kära utan bara har så oerhört svårt att förstå hur man visar sitt gillande.

Hand i hand med min aspie går en ADHD-kille. Han garvar åt allt och pratar mycket och länge. Även aspien i mig gillar att prata, men han har otroligt svårt för det där ytliga snicksnacket som ADHD-killen ibland spottar ur sig. Så aspien och ADHD-killen går in i varandra, de krockar ständigt och lever i något slags hat/kärleksförhållande.

Jag har bestämt mig för att vara helt öppen med mina diagnoser. Min AS-diagnos är egentligen inte mer än ett personlighetsdrag, och om gruppen av normalstörda människor hade större acceptans och vågade tänka "utanför lådan", ja då är frågan om diagnosen ens hade funnits idag.

Samtidigt är jag på något märkligt vis stolt över min diagnos och mina egenskaper - över aspien i mig - och genom att tillsammans med andra aspisar visa upp mig här deklarerar jag högt och tydligt med adress till den normativa skocken: Ni tycker kanske att jag är lite udda och konstig. Det är ni med. Skillnaden är att jag vet orsaken till att jag är konstig.